Hur jag testar mina rör!

Radiorör, elektronrör eller vacuumrör, vad du än väljer att kalla dom, de där glödande glasrören i gamla radioapparater.
Du har säkert likt mig ett litet lager som du sitter på, bara för säkerhets skull.
Men hur vet man att de fungerar?

I många år har jag samlat rör från många olika källor, loppisar, nätförsäljning eller rena gåvor till mig.
De har kommit till användning till gamla radioapparater och egna byggen, som audio-förstärkare.

Men mest växer högen, vilket inte är så konstigt, det finns fortfarande kvar miljoner rör från deras storhetstid, antalet apparater som de kan sättas i minskar för varje år, folk slänger gamla radioapparater i stor skala, ingen eller väldigt få ser någon anledning att behålla en klumpig låda från farfars tid, helt ovetande om deras överlägsna mottagning av långvåg och mellanvåg.

Dessutom nytillverkas rör, till audiobruk, alla fina typer som EF86 och EL34 tillverkas i flera länder och det går fortfarande att köpa nytillverkade förstärkare.
Dessa rör är så klart ganska dyra och vissa audiofiler vill ända bara ha de gamla rören från klassiska tillverkare som Philips/Mullard och Marconi-Osram Valve Co. Ltd. (M-OV).
Detta driver upp priserna på vissa rör i min hög, och då väcks frågan ännu mera hur de presterar efter att ha sovit och skramlat runt i minst 50 år!

Nu tycker jag mycket av detta är ren snobbism och folk som tror att deras gamla hög är en liten skatt bör lugna sig lite.
Först och främst bör röret ligga i en kartong, lösa rör i en låda kan ha vilket skick som helst, och har mest troligt samma värde som en hög med lösa glödlampor i en kartong!
Sedan är det bara vissa rör som efterfrågas, medan andra är väldigt ointressanta.
Köpare vill ha rör som direkt ersätter det trasiga röret i sin radio, och de rören har det gemensamt att de börjar på bokstaven E.
Det finns andra sorter men jag tar upp det vanligaste här.
Rör som börjar på P användes i teveapparater, och efterfrågas inte alls.
Nu kan man använda P-rör även i en radio eller audio men med viss modifikation av glödströmmen, de P-rör som jag själv har testat och kan använda är de som används för att driva högtalaren, som PL-rör.
Andra P-rör, som säg PCH200 är ett så utpräglat teve-rör att det knappast kan användas till något annat.

Detta leder oss till frågan, hur tar vi reda på om röret fungerar, och så pass bra att vi kan lita på det?

Man kan så klart koppa upp ett rör till de spänningar som behövs och mäta dess funktion, men detta är så klumpigt att ingen skulle tycka att det är en bra metod.
Därför uppfanns rör-testaren, som den klassiska Hickok 600A.

Dom här testarna är väldigt dyra idag och ska man bara testa ett gäng rör är det en meningslös utgift, inte heller vet man om de fungerar som de ska.
Indikationen är också bara OK, tveksam och dålig.

I vår moderna tid tar vi en dator till hjälp och bygger en mycket bättre testare.
Jag köpte en byggsats, en uTracer3+ från https://www.dos4ever.com/uTracer3/uTracer3_pag0.html

Den levereras med ett kretskort och komponenterna som behövs.
Låda, kablar och kontakter medföljer inte, hur mycket dyrare man vill att bygget ska bli väljer man själv.
Bygget är medelsvårt där man bygger och testar/kalibrerar en del i taget.
Lite irriterande är det att motstånd och dioder har så lite plats på kortet.
Regulatorerna kan bli för varma för att sitta direkt mot kortet, låt de sitta så högt det går.
Att ansluta till datorn med serieport känns också förlegat och man måste köpa en dyr usb-RS232 omvandlare för att det ska fungera på moderna Windows 10, enkla typer supportas inte längre, och kan ge massor med tråkig felsökning.

Många detaljer blev som dom blev, kontakterna blev av 2 olika sorter…
Min enhet är extrautrustad för att formera elektrolytkondensatorer.

Alla rör är olika, det är inte mycket till standard, förutom sockeln och glödspänning eller ström.
Jag började med att bygga en adapter till mina vanligaste rör, Noval B9A.

Lådan i bakgrunden genererar spänningar och mäter strömmarna.
I framkant adapterlådan till B9A, som nästan alla E och P-rör använder.
Jag ska komplettera med adapter för B7G, B8A och B9D.

Alla sladdar är till för att koppla spänningarna till rätt ben på röret.
Nov är latin för nio, precis som månaden november, ähh det beror på att Romarna började sitt år på Mars…
Det är inte alla ben som behöver kopplas, innehåller röret bara en Triod används bara Anod, Styrgaller och Katod, plus glödströmmen så klart, totalt 5 ben, de andra är inte anslutna eller kanske är kopplad till en skärm eller liknande.
En Pentod använder dessutom ett bromsgaller som oftast är internt anslutet till Katoden, och ett skärmgaller som har ett eget ben, spänningen på detta galler är samma som Anodens eller lägre.

För att få veta hur ett specifikt rör ska kopplas elektrisk letar vi upp ett datablad.
Min främsta källa är http://www.r-type.org/index.htm

Notera att man räknar från 1 till 9 medsols underifrån sett!
Vi ser att detta rör innehåller 2 funktioner, en Triod och en Pentod.
Det är ett smart sätt att få ner storleken och priset på produkten.

Pentodens Anod ansluts till 6.
Pentodens Skärmgaller ansluts till 7.
Pentodens Styrgaller ansluts till 3.
Pentodens Katod ansluts till 2.
Triodens Anod ansluts till 9.
Triodens Styrgaller ansluts till 1.
Triodens Katod ansluts till 8.
Trioden och Pentoden har gemensam glöd på 4 och 5.
Vi kan också se att röret har Pentodens Bromsgaller internt anslutet till Katoden, på vissa rör får vi manuellt ansluta det via respektive ben, samt att en skärm finns mellan delarna, anslutet till Katoden.

I databladet letar vi också upp lämpliga värden för testet.

Rimligen vill vi veta rörets funktion vid maximal spänning och ström, så vi väljer:
Pentod Va och Vs till 200V och testar vid dessa gallerspänningar -26 -23 -18 -16 -14.
Triod Va till 200V och testar vid dessa gallerspänningar -3 -2,5 -2 -1,5 -1.
Den angivna Ia vid Vg1 till 35mA @ -16V är vad röret ska ge för att anses fungera ok.
Om det inte är angivet Ia vid en viss Vg, kan man bläddra ner till en graf.

Här hittar vi samma värde eller om man vill hitta andra specificerade värden.

I vår dator startar vi programmet uTracer.
Vi väljer önskad funktion och anger siffrorna vi vill testa med.
Jag bygger upp min egen lilla databas över detta, så jag snabbt kan se hur benen ska kopplas och vilka spänningar som används, samt en bild på kurvan.

I exemplet testas röret ECL82, där vi testar Pentoden och Trioden separat.
Den första biten på kurvan är intressant, ”svacket” i början kallas ”tetrode kink”.
Det är en dålig egenskap hos en Pentod, men visar att den fungerar som den ska.
Kurvorna är en plot av Ia vid olika Ua och Vg.
Det räcker med att konstatera att detta liknar mycket kurvorna i databladet.
Samt att strömmen i Anoden är enligt databladet.
I ett rör som börjar ”tappa” sin kraft kommer få en lägre ström, trots att den fortfarande fungerar.

Vi gör ett nytt test med Trioden i samma rör.
Först måste vi så klart koppla kablarna rätt till benen, och ange rätt spänningar.

Vi ser direkt vilken skillnad det är på Pentoder och Trioder!
När Pentoder nästan inte bryr sig om Anodspänningen, är Trioder mycket mera känsliga för en förändring.
Under våra tester kan vi försiktigt överskrida angivna maxgränser på spänning och ström, då testaren testar under en kort tid.
Men vi ska vara medvetna om att vi KAN förstöra rören om vi kopplar fel, exempelvis, missar vi Anodanslutningen på en Pentod, kommer troligen Skärmgallret brinna av då den får för hög ström.
Det vore förargligt om rören har hållit i så många år och vi klantar oss!

När jag är klar skriver jag med svag blyerts på kartongen ”TEST OK Datum”.
Och ger kartongen en liten grön prick i kanten, för att visa tydligt.

När du läst så här långt, är nu ditt rör värdefullt?
Tja det beror på, försök acceptera att det finns så mycket kvar där ute, och de flesta priser är säljarens påhitt.
MEN nu har du ett testat rör och kan sälja med den vissheten och vågar ta betalt!

Det som är dyrt på riktigt är de transformatorer som sitter i de gamla radiona.
OM du har en gammal radio och känner dig sugen på att testa funktionen.
Gör INTE det!
Orsaken till detta är att de gamla papperskondensatorerna har absorberat fukt i alla år och är nu inte längre bra.

Ta en titt på detta schema, alla radiosar är ungefär så här.
Utgångsröret 3Q5GT har ett styrgaller som vi vet från våra tester ska vara noll volt eller mindre, relativt Katoden, att driva ett rör med positiv spänning leder till massiv ström som den inte klarar av.
Om nu kondensatorn C23 har utvecklat en inre resistans, kommer en positiv spänning den vägen.
Slutröret kanske fungerar, ett tag, radion spelar högt och bra, men blir sedan tyst och det luktar bränt!
Det som går sönder är inte själva röret utan transformatorn i dess väg, utgångstransformatorn som anpassar rörets höga inre resistans till högtalarens låga.
Just dom transformatorerna är den enskilt dyraste delen och svåraste att ersätta.
Om du vill ha en fungerande radio, byt först papperskondensatorerna!