Det är inte en hemlighet att vi gubbar har svårt för moderna nya filmer och gärna blickar bakåt och minns vår ungdoms toppenfilmer, och skäms för de dåliga.
Men var de så bra och dåliga som vi minns dom, jag ska försöka sammanfatta detta.
Jönsonliga-filmerna
Ok, vi Svenskar är naiva och blåögda, vi tror vi är världsbäst på allt inklusive filmskapande, men i detta fall måste vi ge Danskarna en applåd.
Jönsonligan heter egentligen Olsen-banden och alla Svenska filmer i serien är mer eller mindre kopierade därifrån.
Minns ni LEGO-scenen i Varning för Jönssonligan?
Ni kunde inte se några personer i den, eller hur?
Det är för att scenen är direkt tagen från den Danska förlagan!
Rakt på sak -> Endast den första filmen är värd att se, och inte ens den är speciellt bra.
Uppföljarna, som inte ens har Gösta Ekman i rollen som Charles-Ingvar går helt bort.
Om vi ska räkna serien Lilla Jönssonligan till detta ryker dom också.
Naiva och barnsliga på ett sätt som inte ens barn orkar med.
Lustigt nog har dessa orginal-manus sålts tillbaka till Danmark!
Åsa-Nisse filmerna
Nej, ingen kan se dessa filmer idag utan att skruva på sig och längta bort.
Det har gjorts 20 filmer om denna ”roliga” Smålänning, men inte en enda är värt sin tid.
De var en extrem produkt för sin tid, älskad av folket men folket glömmer fort och tar sig nya idoler.
Pluspoäng för att de stoppade in kändisar i filmen som då också fick framföra sina hits, invävda i filmens handling, megaminus för att det var så taffligt gjort, som när Jokkmokks-Jokke sjöng sin Gulli-Gullan, koko som en gök, jag bjuder dig två rum och kök…
Rakt på sak -> Har du inte sett någon, gör det men ha förväntningarna lågt.
Såg du något för 30 år sedan, bra se inte om dom.
2001 och 2010 filmerna
Rymdfilmer från rymdålderns gyllene era, innan vi inte ens visste hur jorden såg ut från rymden eller vad månens baksida kunde dölja.
För mig var dessa filmer fantastiska, om du såg dom på teve på 80-talet såg du antagligen inte hur vackert och perfekta de var gjorda, jag minns med förtjusning scenen där rymdskeppet dockar med stationen i en elegant dans, allt till balettmusik!
Givetvis hjälper det om man läst böckerna, det finns flera böcker än filmer och jag önskar fortfarande att uppföljare kommer, 2061 och 3001…
Några år efter dessa filmer kom Star Wars filmerna och förändrade rymdfilmerna fullständigt, riddar-romaner sadlade om till science fiction, förundran över rymdens avgrundsdjup byttes till laserpistoler, antagligen kan man inte gilla bägge lägren.
Rakt på sak -> Är du perfektionist och uppskattar intelligens före lasersvärd vet du vad du ska göra.
Gillade du dom då, älskar du dom nu.
Den blå lagunen + Tillbaka till den blå lagunen
Vackra unga människor på en paradisiska sandstrand, vad kan gå fel?
Allt tydligen, bägge filmerna var ekonomiska succéer men sågades hårt av kritikerna.
Filmerna baserar sig på en roman av Henry De Vere Stacpoole, som tar fasta på de ideal som fanns om ”den ädla vilden”.
Kritikerna har helt missat att filmerna försöker väva samman den tidens anda som kan beskrivas som ”tillbaka till naturen”, och alla tiders problem som tonåringar står inför när de slutar vara barn och träder in i vuxenlivet.
I stället har filmerna anklagats för att vara pornografi för ungdomar.
Flera versioner på teve och video har klippts ner kraftigt, för att inte visa för mycket naket.
Vilket är helt befängt, barn bryr sig inte om nakenhet, och vuxna vet redan hur andra könet ser ut.
De två huvudkaraktärernas påtagliga skönhet har så klart populariserat filmerna.
Notera att Brooke Shield, som då var 14 år, inte en enda gång visade sin nakenhet, bägge skådisarna hade stand-in för de scenerna, Brooke hade dessutom håret fixerat vid hennes framsida mest hela tiden.
Vad gäller uppföljaren, som samtidigt är en ”remake” är jag inte lika säker, 11 år hade gått, skådisarna var några år äldre, Hollywood aktade sig för att sexualisera barn, men troligen är det Milla Jovovich vi ser i alla scener.
Brooke kritiserades hårt för hennes dåliga skådespelarinsats, men kom ihåg att henne egen mor lät profitera sig på sin dotters skönhet, och förväntningarna på detta barn var väldigt högt ställt.
Idag, när jag inte är en osäker tonåring ser jag inte filmerna som speciellt problematiska, visst, de har flera hål i logiken än ostar i Holland men det gör inte så mycket, de flesta historier för barn är på den nivån, var inte så spänd bara för att ungdomar visar sin naivitet på film.
Rakt på sak -> Du ska inte se dessa filmer bara för att få flukta på berömda människors kroppar.
Vet du vad ”tillbaka till naturen” som jag nämnde i början betyder, och vill se ett psykologiskt spel mellan unga personer, titta på du, men återigen, håll tillbaka förväntningarna.
gubblukt 